fredag 7 mars 2008

Tänk inte på en blå elefant!

Det är skillnad på att skriva och skriva. När jag skriver bara för mig själv (och ett okänt antal läsare för den delen...) eller till en specifik mottagare, då bara skriver jag. Fingrarna landar på tangentbordet och dansar sin dans. Orden rinner ner från tanke till fingrar och det bara blir. Men så ska jag provskriva. Samma stil som när jag bloggar. Ett kåseri på givet tema. Jag skriver, men mer krampaktigt på något sätt. Välskrivet och genomtänkt, men inte så otvunget som annars. Försöker låta bli att tänka på en blå elefant (inte så lätt, Lena) men ändå skriver jag inte lika personligt, med samma känsla och värme..

Texten jag skrev var detta till trots inte dålig och tre kvart efter att jag mailat iväg den kom svaret att den kommer att publiceras! Kul!

4 kommentarer:

Ljuva ro sa...

Så roligt Malin! Du skriver så bra! Var kan jag läsa kåseriet!?

Anonym sa...

Hej! Kul att du intresserar dig för den finska kulturskatten. Ett tips av samma författare: Livet är kort, Rytkönen lång ..."Gasen i botten, insisterar det gamla lantmäterirådet Taavetti Rytkönen som råkat hamna i baksätet på en taxi. Det blir början till en strapatsrik färd. Den forne pansarsoldaten Rytkönens minne är inte det bästa men kampviljan är det inget fel på – om han bara kunde komma ihåg vad han heter, var han bor och varför hans plånbok är full av pengar.

I ett hisnande tempo och med dråplig humor hålls läsaren i ett fast grepp från början till slut. Huvudpersonernas alltmer komplicerade inbördes relationer präglas av värme, kamratskap och medkänsla, och över alltsammans svävar den ödesmättade rök som krigsveteranen Heikke Mäkitalo låter sitt egenhändigt skapade småbruk gå upp i...."

Mycket nöje!

/Akseli

Elisa sa...

Så himla kul!!!

Malinmittilivet sa...

Anna: I kommunens nya medarbetartidning Insidan...

Akseli: Tack för jordens längsta kommentar och boktipset! Som sagt, efter Afghanistan lär det ju bli Finland igen!

Lisa: Ja men eller hur?!