Känd från TV

För ett par veckor sedan satt Hedda och tittade på Bolibompa en morgon innan det var dags att åka till dagis. Ylva (?) i rutan ville att barnen skulle rita sin frukost och skicka in till studion. Hedda nappade och ett par dagar senare lades det stora vita kuvertet innehållande den ritade önskefrukosten macka med hallonsylt och O´boy, på lådan. Hon tittar ju inte varje morgon precis och vi var säkra på att vi hade missat uppvisandet av teckningen, om den överhuvudtaget hade varit med i rutan.

Tills...

... häromdagen då Hedda vaknade riktigt riktigt tidigt. Samtidigt som mamma faktiskt. Då var det bara att slå på TV:n medan mamma gjorde sig i ordning. Så när det var dags att stänga av satt Sara där i studion och hade byggt upp ett litet frukostcafé. Där såldes mackor och frukt och varma och kalla drycker och jag vet inte allt... Sara tittade in i kameran och frågade:
- Vad får det lov att vara? Jaså, ett glas O´boy...
Hon vände sig om och från hyllan plockade hon ner Heddas urklippta glas och sa:
- Varsågod! Det är Hedda som har rört ihop det!

Åh, vad Hedda var nöjd när hon hade förstått vad som hänt! Första försöket och (delar av) hennes teckning visades upp i Bolibompastudion! Lycka...

Våffeldagen

På hyllan för chokladpudding, marsánsås och våffelmix i den lilla matbutiken gapade ett stort hål. Det fanns två paket kvar med våffelmix - dagens hårdvaluta. Väl hemma gjorde familjefadern i ordning smeten och gräddade våfflorna medan damerna i familjen vispade grädde tillsammans. Vi tog den energisnåla vispen och använde oss av muskelkraft istället för elenergi. Hedda vispade runt ett litet tag, men tyckte snart att det var roligare att måla den blå bunkens insida med gräddvit färg. Vispen gjorde så fina mönster.
- Titta vilket fint mål jag gör!
Jag höll med om att det blev fint. Hon gjorde några duttande drag med sin pensel och vita spetsmönster framträdde på den blå målarduken.
- Det här är ett gräddigt målområde, förklarade hon.

Gott var det med våfflor, men Hedda åt bara några små tuggor. Hon hade mättat magen med macka en stund tidigare och förklarade även att hon ju redan hade ätit våfflor på dagis idag, så nu kunde det räcka.

När man är sjuk...

... men ändå inte så sjuk att man är sängliggande med feber och bara sover hela dagarna... Utan snarare är sådär sjuk så att man inte får gå till dagis för att man har smittsamma koppor (tack och lov inte så många och dessbättre än så länge hanterbara ur klådahänseende). Då är det bra om man blir aktiverad och har föräldrar som kan hitta på skojiga saker!

Man kan måla som en riktig konstnär...

...även om penslarna inte håller så hög klass.

Koncentrerad konstnär som målar motiv ur sagan om de tre bockarna Bruse. Såväl troll som getter och bro med vatten kan för den vane konstkännaren ses på detta alster.

Man kan också leka Pippi på de sju haven med mamma. Leken slutade dock med att Pippi inte tyckte att piraten skulle ta hennes kappsäck utan att de tillsammans skulle gå till affären och köpa pizza och pommes frites och hamburgare och äta tillsammans och ha lite trevligt. Således fick piraten inte användning för sitt svärd...

Eftersom det idag är alla hjärtans dag tyckte vi att det kunde vara trevligt med en alla-hjärtans-dagstårta. Den före detta piraten agerade något traditionellt i det att hon tyckte att de kunde göra chokladhjärtan på tårtan. Pippi höll inte med. Hon ville göra Pippi och pirater och månar och moln och träd och Herr Nilsson och jag vet inte allt. Länge sa tråkpiraten:
- Jag kan bara göra hjärtan och blommor...
...men gav sedan efter och tårtan utsmyckades med motiv från eftermiddagens lek. Så här blev det:

Chokladpippi omgärdad av blommor och fjärilar på passionsfruktstårta.

Stilstudie på dödskalle i choklad.

Ibland är det helt ok att vara hemma för vård av sjukt barn. Värre vab-dagar har man varit med om...

En sann konstnär!

Trött efter en dag bestående av storstädning, tvätt, tvätt, tvättande och lite magsjukeoro. Hedda fick nämligen upp delar av gårdagens lunch idag innan frukost. Ja, men eller hur? Visst är det märkligt att lunch kommer upp, men kvällsmat stannar kvar? Var det magsjuka eller inte? Lite frukost slank ner, även om mängden var tveksam. Pigg och go har hon varit hela dan men inte vidare stor i maten och lite blek om nosen. Nåt är det... Så dagens upplägg att först städa och sedan gå på kalas (igen!) omstrukturerades och kom att handla om storstädning hela dan och med inslag av promenad på eftermiddagen.

När lilla fröken och hennes mor gick upp på rummet nu ikväll upptäckte den senare att bord och fönsterbräda antagit svarta nyanser på sina ställen. Hedda tyckte att det var jättefint, medan hennes föräldrar var svårövertygade. Vi får väl se om det är avlägsningsbart. Trots den lilla tuschfadäsen var päronen mäkta stolta då de fick syn på ett av dagens alster. Vilken känsla hon har! Och inte behövde hon berätta vem hon porträtterat. Ingen tvekan om att det var idolen Pippi!