måndag 24 mars 2008

7,3 grader

När vi kom hem igår eftermiddag efter en veckas bortavaro, trodde vi att det skulle vara ganska kallt i stugan. Ingen hade vi lejt att elda inför hemkomsten och därför planerade vi att åka efter frukost så att vi skulle hinna få upp värmen innan läggdags. Vi hade lyckats pricka in att vara hemifrån under vinterns kallaste dagar och detta hade förstås sparat oss lite ved. Men det gjorde också att det var kylskåpskallt i köket. Termometern stod på 7,3 grader! På övervåningen var det hela 10 grader över fryspunkten. Hedda klädde som vanligt av sig i hallen men sågs strax huttrande i sin tunna ljusgröna T-shirt.
-Du får klä på dig igen Hedda, sa jag och istället för att börja gnöla om att hon behövde hjälp med att hitta någon lämplig klädsel för utomhusbruk inne, klev hon resolut ut i andra hallen och började rota i sin byrålåda. Hon drog fram mössa och fleeceväst, men var fortfarande bar om armarna. Jag hjälpte henne att få fram raggsockor och tröja. En stund senare efter att vilt sprungit fram och tillbaka mellan vardagsrum och kök (av två anledningar tror jag: dels av glädje över att äntligen vara hemma igen, dels för att hålla värmen) hade hon landat i sitt rum där hon och dockan Sofia ritade och målade. Hedda som älskar att vara nakenfis ses inte ofta i dylik klädsel inomhus. Därav förevigandet.


Jag beundrade mig själv och min framsynthet en smula efter hemkomsten då jag upptäckte att jag inte bara sett till att det fanns ved inburet utan dessutom hade späntat stickor. Brasor brann snart i alla fyra rum och till kvällen hade vi fått upp en hygglig temperatur. Jag svettades till och med i natt! (Måste ha berott på nån mardröm, för i morse var det nere på knappa 14 grader igen, men så var det också kallt ute i natt...)

Positivt med att leva i en något kylig tillvaro är att man måste hålla igång för att hålla värmen. Väskor packades upp fortare än kvickt, tvätt sorterades och började tvättas, blommor vattnades och ved bars in. Trots att vi var riktigt trötta efter semester och hemfärd blev det inget stillasittande för hu vad vi hade frusit då! En måltid inmundigades i huttrande tillstånd (av mig, fryslorten alltså) och en promenad i vinterkylan satte igång blodcirkulationen igen. Det kan tyckas vara en primitiv tillvaro vi lever, där vi åtminstone på ett område flyttat tämligen långt tillbaka i tiden, men vad mycket positivt det för med sig! Effektivitet, motverkande av försoffande, motion... Borta bra, men hemma bäst!

Inga kommentarer: