torsdag 31 januari 2008

Åsikter om bloggen

Så kom den till slut. Efter två veckors bloggande kom den där åsikten jag väntat på... Och från vem kom den...? Jo, från det håll jag antog den skulle komma. Från min sarkastiske, ironiska vän så full av insikt och distans till livet... Han med så skön framtoning... Han som sällan pratar om något utan att skämta och när han gör det, är det fullaste och djupaste allvar med en ton så innerlig... Från honom som jag tycker så mycket om... (Jag gör det faktiskt och ser fram emot att få leka med dig och hela din familj... inte bara med din fru... även om jag är bra sugen på det också...)

- Ja, men din blogg är ju så där mjuk och... liksom dörrar som öppnas och så... du skriver ju inte om brallor som spricker...
- Nej, men jag har ju inte den erfarenheten med mig...?
- Fårtestiklar?

Sant... om fårtestiklar skulle jag absolut kunnat skriva. Men under de två veckor jag har ägt denna blogg, har jag inte haft det behovet... kära du.

Men så plötsligt, när jag sitter här i min sköna fåtölj framför brasan med datorn i knät, hemkommen från kalas, fullmatad med gulaschsoppa, hembakt bröd, ost och kex, tårta... plötsligt får jag ett sådant behov, från djupet av mitt innersta, som ett uppdämt flöde väller det fram... Jag måste berätta om fårtestiklarna!!!

Dessvärre är jag så ebarmeligt trött... Jag orkar inte... Inte i kväll. Undrar just om det kan vara skadligt. Att stänga inne så basala behov. Låta dem vänta tills imorgon. Om det nu är så att jag skulle ta skada av detta, kanske min käre vän och hans fru kan tipsa om nån bra terapeut eller så... eller kanske det räcker att dekorera mera...?

PS. Du vet att jag har dig kär... DS.
PS igen. I februari ska jag blogga om fårtestiklar, födelsedagskort, scrappande, nya ord som Hedda lärt sig och om från vem de kommer... DS. igen

5 kommentarer:

Anonym sa...

haha,jag kan fortfarande få den där unika magkänslan när fårtestiklarna liksom korvade sig i stekpannan och Pär verkligen satte kniven i dem och SKAR UPP DEM. Tala om fantomkastrationsångest! Ser fram emot din berättelse publicerad...

Ljuva ro sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ljuva ro sa...

Nu blir jag nyfiken på historien om fårtestiklarna...! Låter som om man kan få sig ett gott skratt! Många kramar

Anonym sa...

Kära Malin!
Känner mig mest hedrad över ditt inlägg, bara att bli kallad din vän gör ju att mån får ståpäls.

Här har du länken till den andra MMIL http://www.malje.blogspot.com/

Tycker om dig också!

// U

Malinmittilivet sa...

Lena:
Du kanske får hjälpa mig att skriva delar av den. Från din synvinkel... Jag älskar ord - och speciellt såna jag aldrig hört... som fantomkastrationsångest. Innovativt!

Anna:
Snart kommer den. Måste bara ladda lite till och vara på rätt humör...

Uffe:
Hedrad skall du känna dig! Inte många får ett helt inlägg tillägnat sig! Och vad den där andra bloggen anbelangar så ser det ut som om hennes funnits längre... Fast man vet ju inte om den hetat så... JAG har inte koppat (hur stavas det???) i alla fall.

Nyfiken blir jag också på den borttagna kommentaren. Vem och varför?

/M