Tjock vit färskost bres på hårt tunt tranbärsknäcke. En rykande kopp te står och drar med påsens snöre hängande över kanten. Etiketten avslöjar att brygden är grön. Jag tar ett bett på brödet som krasar sönder mellan tänderna. Osten är torr och sträv på samma gång som den är krämig. Vitlökssmaken är tydlig.
Här och nu. Förundran. De små stunderna av njutning förtjänar att tas tillvara. Jag gömmer dem inte därinne. De gör livet och jag vill att de ska vara tillgängliga, lätta att plocka fram och inspireras av.
På tal om här och nu, så är det idag 350 år sedan den ädla del av landet från vilken jag stammar upphörde att vara dansk och vid freden i Roskilde kom att tillhöra Sverige, tillsammans med Skåne, Halland och Bohuslän (samt Bornholm och Trondheim, bör tilläggas av historiefröken). För de i bekantskapskretsen som ibland reagerar på avsaknad av konsonanter och andra avvikelser vad gäller språkljuden, kan jag bara konstatera att det kunde ha varit värre - danskan kunde ha varit mitt modersmål...
Här och nu. Förundran. De små stunderna av njutning förtjänar att tas tillvara. Jag gömmer dem inte därinne. De gör livet och jag vill att de ska vara tillgängliga, lätta att plocka fram och inspireras av.
På tal om här och nu, så är det idag 350 år sedan den ädla del av landet från vilken jag stammar upphörde att vara dansk och vid freden i Roskilde kom att tillhöra Sverige, tillsammans med Skåne, Halland och Bohuslän (samt Bornholm och Trondheim, bör tilläggas av historiefröken). För de i bekantskapskretsen som ibland reagerar på avsaknad av konsonanter och andra avvikelser vad gäller språkljuden, kan jag bara konstatera att det kunde ha varit värre - danskan kunde ha varit mitt modersmål...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar