Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår.
Jag tänkte på denna underbara dikt av Pär Lagerkvist när jag tog en sen runda med löpardojjorna ikväll. Så vackert... Och så sant som det är skrivet. Det är oss bara till låns, detta vackra, detta livsnödvändiga. Någon annan gång ska jag skriva ett inlägg om det... men ikväll är det endast vackert.
4 kommentarer:
Jag kan komma och hämta. Eller om ni ska till kyrkan på söndag t ex. Hur jobbar du nuförtiden?
Tror inte att jag sagt det, men ni är självklart super välkomna till Ellas barnvälsignele nu på söndag.
Det finns tårta så det räcker till er med =)
Kram! hanna
Sebbes fruga:
Hörde att ni hade pratat lite med Pär idag. Kanske vi kan få till nåt snart. Jag jobbar halvtid men alldeles just nu är det lite mycket. Kanske till helgen? Ha en bra vecka! Kram!
Hanna:
Tack för inbjudan. Det hade varit roligt att vara med. Läste kommentaren lite sent men det hade inte hjälpt. Vi hade andra planer idag. Det var roligt att få se er förra helgen. Pussa på den nyvälsignade från mig! Kram!
Hör av er. Annars gör vi det. ;-)
Skicka en kommentar