Haltande tänkare

I morgon Vårruset. Idag värk i ett muskelfäste. Riktigt ordentligt. Och jag sällar mig inte till den gnälliga skaran... Vips så kom den i eftermiddags - värken. Och så har det bara blivit värre och värre. Jag stretchar väl vidare så får vi se var jag hamnar. Men det vore väl öken att gå eller halta imorgon...?!

Nåväl... när tankarna blivit till ord går jag från klarhet till klarhet - det är utan tvekan ett i-landsproblem. Ett värkande muskelfäste har ingen dött av. Det kan man däremot göra av cykloner i Burma eller jordbävningar i Kina... Perspektiv! Det är tillåtet att tänka utanför sina snäva lyxproblemssramar. Att ifrågasätta de egna tankebanorna - de där som blivit till upptrampade stigar, djupa hjulspår i gyttja, asfalterade motorvägar - istället för att intill sista andetaget försvara dem som vore de ens skötebarn. Det är inte bara tillåtet. Det är också nyttigt. (Där kände jag mig lite som Paulus, fast tvärtom!) Och nödvändigt om man vill förändring (och kanske rentav förädling!) i sitt liv.

Om muskelfästet envisas med att fortsätta tjura blir således morgondagens Vårrus en meditativ promenad med Asiens naturkatastrofdrabbade i fokus.