Ibland tycks samtal inte finnas. Det kan finnas en vilja att kommunicera, men pratet vill bara inte ut. Men ibland är det precis tvärtom, att pratet finns där trots att viljan saknas. Idag var jag med om ett par intressanta talsituationer. Den första var ett gruppsamtal. Först verkade det inte finnas något att prata om - även om det var tydligt att ytan sa en sak och insidan en annan. Men plötsligt släppte proppen och samtalet kom igång. Först fanns tiden, men inget samtal. Sedan fanns samtalet, men ingen tid.
Det andra var ett samtal mellan två. Ett samtal som påminde om ett flöde. Ett vattendrag där orden rann vidare och där tankar byggde på andra tankar. Ingen forsande vårflod, inga forcerade ord. Ingen stilla å, där orden sakta formades. Utan en livlig bäck där orden fick liv och samtalet var engagerat och ivrigt.
Jag älskar kommunikation som fungerar. Samtal som leder till att människor möts och förstår varandra. När kommunikationen lyfts till en högre nivå och flödet får fart, då njuter jag. Då är det bara att följa med - go with the flow.
Det andra var ett samtal mellan två. Ett samtal som påminde om ett flöde. Ett vattendrag där orden rann vidare och där tankar byggde på andra tankar. Ingen forsande vårflod, inga forcerade ord. Ingen stilla å, där orden sakta formades. Utan en livlig bäck där orden fick liv och samtalet var engagerat och ivrigt.
Jag älskar kommunikation som fungerar. Samtal som leder till att människor möts och förstår varandra. När kommunikationen lyfts till en högre nivå och flödet får fart, då njuter jag. Då är det bara att följa med - go with the flow.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar