090909?

Årets tröttaste dag? Ja, kanske är det så att den inföll idag. För så fruktansvärt trött som jag varit idag är det bra längesedan jag varit. På morgonkvisten var jag tämligen energisk, åtminstone till sinnet. Jag funderade över vad vi skulle göra med denna vackra dag. Inte bara vara hemma (!) var min tanke. Flera var alternativen: kyrkan (för trött), söndagsskolans dag (skulle inte orka gå runt eller stå i kö), segelflygets dag (möjligen, om jag tog med en stol), Wadköping med tema dockteater (orka?!), fika på Naturens Hus med vidhängande promenad i sakta mak (skulle inte orka med den vidhängande promenaden), bara åka till Hallagården och ta en fika (det var inte så länge sedan vi gjorde det...). Alternativen var långt fler än så, men de listade var ändå de bästa. Nej, det var bara att inse att jag är på tok för trött. Kroppen vill och kan inget annat än att vila. Så man och dotter åkte till segelflygets dag och jag gick tillbaka till sängen.

När jag hade fått vila och duscha kom mannen hem ensam. Hedda hade han lämnat hos en kompis. Han gjorde lunch till oss och efter det fick jag lite energi. Orkade plantera om några blommor som höll på att dö i för trånga krukor, tog ner tvätten jag hade hängt på morgonen och bärgade tillsammans med mannen dagens skörd av squasch (sex stycken av lite storlek). Allt detta på flera timmar och med långa vilopauser emellan.

Kvällen har nu varit något bättre. Framför allt har jag mental ork. Lite bus och skoj med familjen är skönt att orka med. Så satte det igång att göra ont. Ett par tre rejäla förvärkar och hoppet återvände. Satte igång att städa! Så stannade det av igen... Jag vet, det är inte beräknat förrän om fyra dagar, men jag har väl trott att det skulle bli lite tidigare. Nu tänker jag 090909... (Måtte det inte ta så lång tid!!!) Snygga siffror, lång väntan. Men inget emot den väntan som varit. Allt går (utom möjligen mycket små barn och ormar...).