Midsommarkaffe

På midsommarafton var vi hos goda vänner i Mosås. Eftermiddagen inleddes med kransbindning och så gick vi på en mysig stig genom skogen tills vi kom till hembygdsgården där majstången redan var rest och danslaget svängde om till dragspel och fiol. Mer midsommar än så blir det inte. När vi hade dansat till Små grodorna och Vi äro musikanter och alla de andra tonerna (ja dvs barnen... mitt bäcken tillät ingen dans...) fick Hedda nys om att det fanns ett lotteri. Hon ville gå dit och vinna något och bad om att få pengar. Pappa följde med henne. Jag tänkte att besvikelsen blir nog stor när hon inser att det inte är vinst på varje lott...

Plötsligt kommer hon spingande med ett lila paket i handen. Ansiktet skiner som en sol och glädjen finner inga gränser.
- Jag vann! Jag vann kaffe! ropar hon.

Det var så underbart att se. Själva priset spelade ingen roll. Hon var så lycklig över att ha vunnit. Efter en stund kom pappa också gående tillbaka. Han hade också vunnit. En vit gosig mjukishund. Han tänkte att han och Hedda kunde byta så hon fick hunden och han kaffet och det ville hon förstås. Men det var om kaffet hon pratade hela kvällen och flera dagar framåt. Lyckligast var hon för sin vinst trots att hon aldrig kommer att ta del av den.