Aftonbön

Hedda brukar inte be aftonbön. Däremot brukar hon tala om för den nattande föräldern vad hon anser bör nämnas i kvällens bön. Det kan handla om allt från att be för lampan och kusinerna (de är nästan alltid med) till att be för Tummelisa så att hon inte dör... Ikväll bad vi (läs jag, fast på hennes begäran) att hon skulle slippa sin hosta och för kusinen Max och så för Pippi på Astrid Lindgrens värld. När jag var klar gjorde hon för första gången med ljudlig stämma ett alldeles eget tillägg: "Tack Gud för att Du leder oss på alla sidor. Och tack Gud för att Du håller oss i Dina... andledningar. Och bär oss på Dina vingar och flyg med oss till ett annat land som är torrt och varmt och där det alltid är ljust och där inget mörker på kvällen är. Amen."

Var får hon allt ifrån? Själv hade jag ju inte tänkt att jag skulle sluta på det där torra och varma stället. Hade ju hoppats på motsatsen...

Hög tröskel

Tänk vad trögt det kan vara att komma igång igen... Efter en lång och härlig sommar med inte alltför många inlägg och där bloggandet absolut inte varit i fokus har tröskeln in i bloggen känts hög och dörren varit trög... Låset tycks ha kärvat och ingen kraft att knuffa upp dörren har funnits...

Men det känns sunt. På sommaren ägnar jag hellre tid åt att njuta av ledigheten än att sitta med näsan framför datorn. När ljuva sommarkvällarna blir till ruggiga höstkvällar kan väl datorn få börja surra igen. Och ikväll öser det ner...

Jag hade en tanke efter senaste inlägget att snart lägga ut lite fler bilder från semestern och berätta om vår sommar. Men jag valde att fortsätta ha sommar och strunta i bloggen. Har inte haft lust helt enkelt. Men nu är jag tillbaka i rutinerna igen. Jobbat har jag gjort i en vecka och det känns skönt att vara inne i rullarna igen. Kanske det kan återspeglas även i bloggandet. Vi får väl se...